Dragonfly Festival

Cliff träffade faktiskt mr Zolo redan när han skulle lära Bob Marley att spela Ukulele, precis innan den kända konserten på Grönan -80 eller om det var -81. På vägen hem till Peking träffade han på CaJuan, som på en tiden trodde sport var vad han skulle syssla med och var där och spelade turnering mot landets övriga juniorer. Samtidigt som Cliff träffade CaJuan, började mr Zolo skolan tillsammans med Zion, en ung basist från Kastlösa, en numera bortglömd stad i den svenska dansbandsreggaens tidiga historia. Mr Zolo fattade tycke för Zions basspel redan när denne uppträdde på en konsert, med det en gång kända bandet The Mighty Bushbabies som förband. När Mr Zolo och Cajuan senare i sin karriär träffades inom botanikeryrket och Zion beställe Cajuans varor tänkte de tre att de skulle börja sammanföra sin musikaliska kompetens och spelade ett tag med Logel, Thaifunksångare... Efter att ha bränt sig, började trion fundera över framtiden. Var tar vi då vägen?? En kväll, då Zions flickväns kompis före detta pojkväns kompis Cliff (Ja, mr Zolos gamla kontakt) ville bjussa på en Tequila Sunrise under en Culturekonsert på Sticky, började det spraka... Känslor väcktes. Baktakt skapades. Cliff, nu en vuxen man med mustasch och hund, hade ända sedan sedan sin träff med Mr Zolo på 80-talet funderat och lekt med baktakten, och hade i sin hemstad fastnat och flyttat söder ut för att få värme och kärlek. När Cliff träffade Zion kände han att lyckan var gjord. Sion sammanförde Cliff med resten av trion och historia var skapad. Sedan dess har kvartetten skapat kärlek, värme och dans, både för gammal och ung. Med pengarna från sin första svensktoppssuccé har bandet startat ett café i södra delarna av europa, ett välbesökt hänge för äldre baktaktare som vill ha värme. Mr Zolo har även lyckats skapa ett märke inom Gummistövelsindustrin. Cliff'em all!